Marcus Munken Jonhede

Grabben som var allt

Han är grabben som var allt, glad och posetiv med inga fiender. Hur det kunde komma sig att en grabb som han skulle ta sitt liv kommer nog ingen att förstå.

jag själv träffade Marcus 2 dagar innan han tog sitt liv. Marcus brukade alltid att hålla tiderna och skötte skolan väl. Han var aldrig sorgsen av vad man kunde se och älskade barn och djur. Marcus hade ett leende som kunde fri själar från lidande. ´Han visade alla att om ont händer kommer gott sedan.

Mitt sista minne av Marcus

Jag träffade Marcus på fredagen hemma hos mig för att Marcus skulle sova hos oss.

Marcus var som en inneboende hemma hos oss och vi tänkte inte mycket mer på att han skulle sova hos oss. Vi hade roligt som vi brukade jag Marcus och Emil (min lille bror) dagen där på så berättade Marcus att han skulle vara hemma till kl 10. Det som var lite lustigt denna gång var det att han kom hem sent den dagen men ingen kan klandra honom för att vara sen någon gång.

Emil och Marcus var de bästa vänner som någonsin funnits. Jag har aldrig sett så bra vänskap någonsin förr. Marcus och Emil var med varandra helatiden och hjälpte varandra helatiden. Senare på lördagen pratade Emil och Marcus på telefonen och allt verkade vara som det brukade.

Söndagen under kvällen fick vi ett samtal då det var Marcus låsas pappa Görgen som frågade efter min mor. Efter ett långt tags pratande så kommer mamma ut ur köket och stänger av tv:n. Man kunde se rädslan och sorgen i hennes ögon. hon säger med stor tveksamhet i rösten:

Vet ni om Marcus var ledsen någon gång?

Det första vi tänkte var nej vad menar du?

Nej för att Marcus tog livet av sig idag.

Jag visste inte hur jag skulle tolka det som hon sagt, men jag la ett snabbt ögonkast på Emil och ser han nu än mer depprimerande ögon, att titta in i Emils ögon under den minuten var som att se världens undergång.

Dagarna efter

Jag tror inte det var många som hade sovit denna natten och alla skulle nog försöka att prata med Emil då. Jag kunde inte sova och det var uppgjort, jag hade legat och hört hur min lillebror låg och grät under hela natten. Jag själv låg kvar i sängen och funderade på vad som fick han att ta sitt liv.

Dagen efter var det dags att gå på minnesstund för Marcus. Det var i Löttorps kyrka och det var nästan helt fullt av folk. Pojken var älskad av alla och det äe inget man kan säga emot.

Kommande Tid

Marcus Jonhede var en kille som ingen kommer att kunna glömma bort. han kommer alltid att finnas kvar hos oss.

Marcus jag talar från oss alla när jag säger "Hoppas att du är på en bättre plats nu"

Vi Älskar dig alla.